När robusthet blir en strategisk tillgång

För bara några år sedan förknippades ord som beredskap, resiliens och försörjningsförmåga främst med offentlig sektor och totalförsvar.

Idag dyker samma begrepp allt oftare upp i industrins strategier, forskningsprogram och innovationssatsningar.

Det handlar inte längre bara om att kunna hantera nästa kris.

Det handlar om att bygga företag och produktionssystem som står starkare i en värld där förändring blivit det nya normala.

Tre aktuella signaler visar varför.

1. Civil och militär innovation närmar sig varandra

Under sommaren öppnade Vinnova en ny utlysning med fokus på att accelerera civil-militära innovationer. Syftet är att stärka utvecklingen av teknik och lösningar som kan skapa nytta både för civila verksamheter och för Sveriges försvar.

Det är ytterligare ett tecken på att tekniker som additiv tillverkning, AI, digitalisering och robusta leverantörskedjor inte längre enbart ses som verktyg för effektivare produktion.

De betraktas också som strategiska förmågor i ett samhälle som behöver kunna ställa om snabbare när förutsättningarna förändras.

2. Regional industri får en ny roll

Samma utveckling märks på regional nivå.

Sustainable Steel Region har beviljats medel för att genomföra förstudien On Demand: Dual-use. Syftet är att undersöka hur företag i Norra Mellansverige kan bidra till ökad försörjningsberedskap genom flexibel, lokal och behovsanpassad produktion.

Bakgrunden är tydlig.

Pandemin, geopolitiska konflikter och störningar i globala leveranskedjor har visat hur sårbara dagens produktionssystem kan vara. Förstudien bygger därför på en central fråga: hur kan regional industri bli en del av framtidens försörjningsberedskap – samtidigt som företagens egen konkurrenskraft stärks?

Det handlar inte om att ersätta globala leveranskedjor, utan om att komplettera dem med större flexibilitet och lokal kapacitet när den behövs som mest.

3. Europa stärker additiv tillverkning som strategisk teknologi

Samtidigt pågår en liknande utveckling på europeisk nivå.

Under våren publicerade den europeiska branschorganisationen CECIMO en policyrapport där additiv tillverkning lyfts fram som en strategisk möjliggörare för Europas konkurrenskraft, resiliens och försörjningsförmåga. Kort därefter lanserades plattformen AM-Europe, med målet att samla industri, forskning och nationella aktörer kring en gemensam europeisk utveckling.

Rapporten pekar särskilt på teknikens möjligheter att skapa distribuerad produktion, digitala lager och snabb tillverkning av kritiska komponenter när traditionella leveranskedjor utmanas.

Det är ett tydligt exempel på hur additiv tillverkning i allt högre grad ses som en strategisk industriell förmåga – inte bara som en tillverkningsteknik.

Tre signaler – en gemensam riktning

Vid första anblick handlar de här exemplen om olika saker.

En innovationsutlysning.

En regional förstudie.

En europeisk industrisatsning.

Men tillsammans berättar de samma historia.

Industrins konkurrenskraft handlar inte längre enbart om att producera så effektivt som möjligt. Den handlar också om att kunna fortsätta producera när förutsättningarna förändras. Förmågan att ställa om, samarbeta i nya nätverk och säkra tillgången till kritiska komponenter blir allt viktigare.

Den utvecklingen märks också i vårt eget nätverk. På höstens AM Meet-up samlas industri, forskning och offentliga aktörer för att diskutera additiv tillverkning och framtidens produktionssystem. Att både Försvarsmakten samt företag som Saab och BAE Systems finns representerade visar hur frågor om robusta värdekedjor, flexibel produktion och försörjningsförmåga nu engagerar en allt bredare del av industrin.

Kanske är det därför vi ser ord som resiliens, robusthet och försörjningsförmåga dyka upp allt oftare – inte bara i försvarsstrategier, utan också i industrins egna framtidsplaner.

Framtidens industri behöver fortfarande vara effektiv.

Men framför allt behöver den vara redo.

Nästa månad återkommer vi med fler signaler som hjälper oss förstå hur framtidens industri växer fram.